Pojkar next door sex dansk gangbang homo

pojkar next door sex dansk gangbang homo

.. Hegemonisk manlighet och problemet med den homosociala tesen. 7 . Eller är det möjligtvis så att pojkar alltid kommer att vara pojkar: busiga, utom kontroll .. Detta år gjordes bara sex filmer I översiktsverket väljer dock Furhammar mens inflytande och hur unga danska kvinnor på tjugotalet tog till sig den. 28 mar Ett gäng flator har valt ut Sveriges 10 sexigaste tjejer, medan Vart ska man gå om man inte känner att man passar in i homonormativiteten? . ancouvers Next Gay Top Model är vad de kanadensiska bögarna just .. Med som assistent finns även Per Christian som är dansk. Zlatan den store är sex!. varit och hur är det på landsbygden? Är homo sexualitet mer accepterad nu, eller går det för sig bara man inte talar kar i kyrkornas syn på sex mellan två personer av samma kön. .. om relationer mellan vuxna män och pojkar, väl en gång haft sex med en person av samma . Efter att ha varit en gren av det danska för.

Pojkar next door sex dansk gangbang homo

Knull homosexuell annonser escort birgitta

Deras statistik ligger på att mellan procent av amerikanerna har någon gång haft en homosexuell erfarenhet. Typiskt för ett homosexuellt leverne är att man byter partners ganska ofta.

I de flesta fall förutsätter inte hellre en parbildning sexuell trohet. Det hävdar bland annat professor Asser Stenbäck i boken: Hur många tänker sig sedan in i vad ett homosexuellt förhållande innebär. Enligt den franska undersökningen var det 70 procent av de homosexuella som föredrog samlag i ändtarmen och 17 procent i munnen. Är människan och dess slemhinnor och bakterieflora på dessa områden ämnade till detta?

Undersökningar visar också att homosexuella män har en betydligt kortare livslängd än andra. Var finns detta med i RFSL-informationen??? Nej, det vill inte RFSL nämna. RFSL är väldigt skickliga på att dra de slutsatser som gynnar deras sak. Att det sedan blir en falsk bild av verkligheten bryr man sig inte om. Tyvärr blir dock många manipulerade ända upp i riksdagen genom detta.

The book describes the allegedly scientific research of Alfred Kinsey and colleagues, which largely shaped modern Western society's beliefs and understanding of the nature of human sexuality. Rune Imberg i Dagen om Alfred Kinsey-rapporten. Hur kan svenska intellektuella hylla Kinsey? Ecce homo - Kulturen angriper Jesu renhet och integritet.

Riksförbundet för sexuellt likaberättigade RFSL är besvikna över att den så kallade informationsplikten blir kvar. Den innebär att hivpositiva är skyldiga att tala om för sin partner att de är smittade. Bastuklubbarna vill de också ska öppnas på nytt. Detta meddelas i Dagen RFSL har utsett Malmö till den homovänligaste kommunen i landet. Den främsta motiveringen är Malmös "livaktiga homosexuella föreningsliv och det kommersiella nöjeslivet".

Många homosexuella flyttar därför också från mindre orter till en storstad där detta utbud är fullödigare. På första platsen hamnade Aftonbladet, tätt följd av Expressen.

Varför just dessa tidningar? Jo, på grund av deras nöjesbevakning! Lesbiska kvinnor dricker mer alkohol än andra kvinnor.

Karin Helmersson Bergmark hävdar i en forskningsrapport som hon offentliggjorde att lesbiska kvinnor dricker mer alkohol än andra heterosexuella kvinnor. Orsaken till detta som hon kommit fram till är de lesbiska kvinnornas livsstil och att de inte föder barn som andra kvinnor. De lesbiska kvinnorna dricker 66 procent av vad männen dricker, medan de heterosexuella kvinnorna dricker procent av vad männen dricker.

Vill du dö i förtid? Lev ut den homosexuella livsstilen! Den homosexuella livsstilen breder ut sig i samhället. Inte minst på TV-kanalernas såpor är det nu inne med otrohet, lösa förbindelser, svek, skilsmässor och en stark trend av gaykultur. Svenska Dagbladets nöjesredaktion skriver att "Den senaste tv-trenden ropar entydigt: De unga lockas att experimentera med sin sexualitet och gärna sluta som homosexuell. Men vilken blir konsekvenserna?

Jo, skadade människor och en för tidig död. Fakta i USA visar på att medellivslängden för homosexuella män som inte dör i aids är så låg som endast 43 år 49 för lesbiska kvinnor. För dem som dör i aids är medellivslängden 39 år. Manliga homosexuella löper 14 gånger större risk att få syfilis än andra män och 8 gånger större risk att få hepatit.

För några år sedan marscherade ungefär homosexuella i en demonstrationsmarch i Washington. De som var över 50 år var inte många. Av flera tusen tillfrågade hittades bara 5 stycken som var över 50 år! Gays är inga lyckliga människor. De råkar betydligt oftare än vanliga människor ut för vad man kallar "ond, bråd död". Den homosexuella livsstilen har ett högt pris! En undersökning från i USA visade att 28 procent av de homosexuella männen hade haft sexuell gemenskap med eller fler partners.

Det finns bara ett ord för sådant: Vill du leva längre? Vet du vad du skall göra då? Anledningen är en forskarrapport gjord av en grupp sociologer vid University of Michigan, som har frågat ut amerikaner.

Och de kom fram till att den som går i kyrkan minst en gång per månad lever längre än andra. Detta delvis beroende på kyrkobesökaren lever mera sunt, röker mindre, är mindre stressad, motionerar mer och är mer sällan överviktig. Men även sedan alla dessa faktorer plockats bort visade det sig att de som är religiösa i allmänhet mår bättre. Och vi kan väl tillägga att den homosexuella livsstilen finns naturligtvis inte hos dessa människor.

Detta enligt National Institutes of Health till Newsweek. Det visar en tysk studie av professor Tonald Grosarth-Maticek i Heidelberg. Riksdagen behandlade motion om äktenskap för de homosexuella. Rfsl och riksdagsmän, framför allt inom miljöpartitet och vänsterpartiet, som stöder denna rörelsen kämpar allt intensivare för att de homo- och bisexuella ska bli betraktade som en folkgrupp och därmed att brottsbalkens bestämmelser om hets mot folkgrupp ska kunna utvidgas till att omfatta också dessa sexuellt avvikande.

Att jämföra homo- och bisexuella som en folkgrupp liknande romer, judar, japaner eller mörkhyade är helt orimligt. Ingvar Svensson kd sa mycket träffande i en replik i riksdagen när ämnet diskuterades: Är heterosexuella en folkgrupp?

Då förstår alla att homosexuella inte är en folkgrupp i sig. Om det nu är så att homosexuella utsätts för mer våld än övriga i samhället, så kanske det finns en anledning till detta. Den livsstil som de homosexuella utövar kan nog bidra till att de hamnar i fler våldssituationer än andra. Någon ytterligare lagstiftning på detta området behövs inte. Om någon homosexuell utsätts för olaga hot, misshandel eller mord, så finns det väl allmänna lagar att beivra detta som för vilken annan medborgare i samhället som utsätts för sådant.

Vad de homosexulla och bisexuella är ute efter är inget annat än att legitimera sin livsstil i samhället. Och målet för detta verkar vara att jämställa äktenskapet för man och kvinna med ett äktenskap mellan man och man och mellan kvinna och kvinna.

Kommer Sverige att hamna i den situationen en dag? Otroligt är det inte. Redan nu läggs motioner fram om detta. Den senaste som nyss behandlats i riksdagen avvisades med röster mot Av de riksdagsledamöter som ville ha äktenskap för homosexuella var 35 från vänsterpartiet och 13 från miljöpartiet. I riksdagens utskott pågår för närvarande ett omfattande utrednings- och översynsarbete. Det är på grund av detta inga socialdemokraterna röstade för denna motion eller andra liknande motioner.

Utredningens förslag ska vara klart den 31 oktober år En fråga som kommittén nu funderar på är att straffbelägga hets mot homosexuella. Huruvida detta kommer att innebära att yttrandefriheten i vårt land stryps återstår att se. Att bibeln betraktar homosexualitet som synd är dock ingenting som någon svensk brottsbalk kan bestämma över, och att hindra ett kristet synsätt i denna frågan vore att samtidigt strypa religionsfriheten i landet.

RFSU-bulletinen i juni meddelar det har bildats en homogrupp i Riksdagen. Några ledamöter från alla partier utom kd och m ingår i denna nybildade grupp. Den som är sammankallande är vänsterpartisten Tasso Stafilidis. Forskare visar att homosexualitet inte är ärftligt. De har undersökt 52 homosexuella brödrapar, och de har hos dem undersökt den genetiska markören och fann inte något som helst påvisbart samband mellan mellan homosexualitet och qregionen på x-kromosomen.

Tidskriften Science skriver att samma resultat har en amerikansk forskargrupp kommit fram till. Det här slår undan bevisen på de rön som Dean Hamers offentliggjorde Han menade då att q fanns i en större grad hos homosexuella, vilket skulle betyda att homosexualitet var medfödd.

Så är alltså nu inte fallet. Detta är en nyhet som du knappast lär kunna få läsa på RFSL: Homofobipriset gick till den norska pingströrelsen. Man får gratulera de norska pingstvännerna till denna ära! Motivet i priset anges med att pingstvännernas förkunnelse "har en nedtryckande kraft, då de förnekar lesbiskt och homofilt samliv och identitet".

Vidare anges att pingströrelsen "har människofientliga tolkningar av Bibeln". När studerar lesbianer och homofiler Bibeln??? Den boken har de nog fobi emot. Även RFSL i Sverige delar ut sådana priser, samt korar de riksdagsmän och EU-parlamentariker som är mest homovänliga, respektive homoovänliga. Detta ingår i en väl genomtänkt strategi som syftar till att måla upp homosexuella som offer och för att att märka dem som öppet är emot homosexualitet som homofober. Ett av attackmålen blir då att måla ut bibeltrogna kyrkor och människor som nedtryckande och livsförnekande människor och rörelser.

Homofobi betydde från början en irrationell rädsla för homosexuella men har nu inkluderat varje uppfattning och åsikt som inte fullständigt överensstämmer med deras egen. Homofobi har i dessa kretsar blivit detsamma som intolerans! Ärkebiskopen får uppskattningspris från RFSL. Stockholm Pride, en festival för homo- och bisexuella startade i Stockholm Då passade RFSL på att dela ut årets utmärkelser för bra respektive dåliga insatser för de homosexuella.

Uppskattningspriset guldlambdan gick under stort jubel till ärkebiskopen K G Hammar för hans "oreserverade stöd till Elisabeth Ohlsons omdebatterade fotoutställning Ecce Homo.

Vilka vänner K G Hammar har allierat sig med. För att hylla Elisabeth Ohlsson hade man på scenen gjort en installation som föreställde en av hennes bilder - Nattvarden , där Jesus framställs som transvestit och de övriga nattvardsgästerna som homosexuella. Så tänker sig Elisabeth Ohlsson den första nattvarden!

Rena hädelsen framställs som kristen konst. K G Hammar är i dåligt sällskap. Kan någon verkligen tro att Jesus vill bli behandlad på detta sättet? I en intervju i Kyrkans Tidning får vi veta att K G Hammar uttrycker tacksamhet för att ha fått detta priset. Elisabeth Ohlsson meddelar samtidigt att hon har gått ur Svenska kyrkan. Trots K G Hammar är det för "lågt i taket" för henne. Homofobipriset gick till Utlänningsnämnden.

Det andliga utbudet på Stockholm Pride-veckan Här är några medverkande som stod för det andliga utbudet på Pride-veckan: Sten Philipson , kontraktsprost i Lidingö, höll en mässa och ett seminarium om att "Sexualiteten har ett egenvärde".

Liberala katolska kyrkan , en ockult sammanslutning, höll en sakramental välsignelseandakt. I en debatt om Ecce Homo medverkade artisten Alexander Bard presenterad som mobilist, zoroastrier och sexuellt perveterad. Eva Brunne , lesbisk präst i Flemingsberg. Malin Norrby , fil. Ulf Lidman , studerar teologi och tänker bli präst och är idag negativ till sådana som "omvänder" homosexuella.

Niclas Berggren , ateist och ekonomie doktor. Varför fanns inga negativa personer till Ecce Homo med i debatten? Lars Carlzon , biskop emeritus, höll en mässa. Lars Gårdfeldt , präst, hade ett seminarium om "Våld i homorelationer". Lena Lönnqvist , kontroversiell chefredaktör för tidningen Sändaren, predikade i Storkyrkan, när en mässa framfördes under rubriken "Kärlekens mässa - en specialskriven mässa med gayperspektiv". Stockholms Gaykör bidrog med sång och den som så önskade erbjöds välsignelse i Olaus Petrikapellet.

Gay-rörelsen skyndade sig att protestera hos alla de ledande TV-nätverken och be dem att inte sända inslagen. Bob Davies i Exodus International kommenterade det hela: Så är det också i Sverige. RFSL är inte sena att synas och uttala sig i massmedierna när nånting händer som har anknytning till homosexualitet. Articles on Homosexuality Ett stort antal artiklar om homosexualitet finns att ta del av på denna web-sidan.

Innehåller förklaringar till varför homosexualitet kan uppstå. Ryan Black är en av de som fått hjälp med att lämna sin homosexualitet genom Exodus International engelska. Bland annat uppmanas alla att skriva till Tele2 och klaga. Billy i Stockholm som var den som utlöste det hela skriver: Får man skriva vad som helst på Internet? Får jag lägga upp en hemsida där jag sprider en massa rasistiska åsikter? Om inte så borde man inte få skriva så mycket skit om oss.

Den mentalitet som sedan följer av denna uppmaningen är verkligen låg. Enda problemet är att papperet är för tunnt och av dålig kvalitét, men vad svordom gör det Eller signaturen "Humanisten" som avger följande trosförklaring: Varför ska vi bry oss om vad som står i bibeln? Det är ju bara gammal skrock och vidskepelse.

Nåt sånt finns inte. Det finns inga, och har aldrig funnits några, mirakel. Ingen gud hör någon bön. När man dör finns inget kvar förutom en förmultnande kropp. E-mails från denna gruppen av personer börjar också att komma in. Så här skriver en Stockholmare som presenterar sig som både kristen och homosexuell: Det är en massa makalös smörja du sprider. Fortsätt och kasta skit på människor om du tror att det gör dig till något mer än en fattig stackare. Ska homosexuella få adoptera barn?

En sifo-undersökning har gjorts i denna frågan bland de förtroendevalda. Resultatet i procent visar att endast två av partierna i riksdagen vill ha denna förändring. Parti       Emot       För kd        79         14 c          71         22 m         65         21 s          59         30 fp         47         40 mp       39         41 v          39         50 Övriga procentenheter hade inte tagit ställning i frågan.

Adoptivbarns rätt är inte homofobi - läs denna uppmärksammade artikel av bland andra socialdemokraternas gruppledare i socialutskottet Susanne Eberstein från Dagens Nyheters debattsida Så här får man inte uttrycka sig enligt RFSU: De behöver vanliga förhållanden.

Man kan inte chansa. Det är som att släppa ut ett nytt lösningsmedel och säga: Det är ingen som vet om det här är livsfarligt. Men vi släpper ut det och ser vad som händer.

I sak måste vi nog hålla med Susanne Eberstein. Det vore mycket olyckligt om homosexuella får adoptionsrätt, på grund av: Av detta följer att en ensamstående heterosexuell förälder inte heller borde få adoptera barn. Jag tänkte skriva lite i pressen om kärnfamiljen som jag anser att är död, och tänkte att alla duktiga och tänkande killar här kunde hjälpa mig lite med argumenten. Skulle bli glad om Ni ville beskriva den negativa biten med kärnfamiljen och komma med argument om varför man inte bör välja det alternativet när man lever sitt liv.

Kärnfamiljen är ingenting som RFSL värnar om. I historieämnet finns målet att elever i slutet av det femte skol- året ska kunna jämföra hur män och kvinnor levt och tänkt i skilda miljöer och tider. Jämställdhet och genus berörs således i flera av grundskolans kursplaner, men det finns kursplaner som helt saknar detta per- spektiv; så är exempelvis fallet för ämnet matematik.

Inom ramen för de 17 nationella programmen i gymnasieskolan finns närmare kurser. Den stora omfattningen kurser i gymnasieskolan har gjort att vi inte närmare kunnat granska kursplanerna ur ett jämställdhetsperspektiv. Men att döma av de fåtaliga träffarna på orden kön, genus och jämställdhet, är jämställdhetsperspektivet frånvarande i många av kursplanerna för gymnasieskolan.

Skolinspektionen är tillsynsmyndighet för skolväsendet med upp- gift att garantera likvärdighet och försäkra att alla elever får en utbildning av hög kvalitet. Skolinspektionen genomför tillsyn och kontroll på fyra sätt. Jämställdhetsperspektivet finns alltid med, och kan på olika sätt aktualiseras i alla former av tillsyn och kontroll.

Myndigheten godkänner fristående skolor samt beslutar om deras rätt till bidrag. Som underlag för beslutet om bidrag inhämtas synpunkter från den kommun i vilken skolan är lokali- serad.

Ett beslut från Skolinspektionen går att överklaga till all- män förvaltningsdomstol. Myndigheten genomför regelbunden inspektion av både kommunala och fristående skolor.

Inom ramen för inspektionen granskas skolornas kunskapsnivå, normer och värderingar samt styrning och ledning. Skolinspektionens rapport skickas till skolans huvudman och publiceras på myndighetens webbplats: I vissa fall görs en återinspektion av skolan. Det finns inga möjligheter för inspektionen att vites- belägga eller rikta andra sanktioner mot en kommun.

Däremot kan myndigheten dra in tillståndet för en fristående skola. Skolinspektionen genomför tematiska kvalitetsgranskningar av skolväsendet. Till exempel kan nämnas att det för närvarande pågår kvalitetsgranskningar om undervisning i matematik och om studieavbrott i gymnasieskolan.

Syftet är att ge underlag och förslag till regeringen om hur undervisningen kan bli bättre utifrån de mål som finns. Myndigheten handlägger också enskilda anmälningar. En privat- person som menar att skolan har begått ett fel kan i vissa fall vända sig till myndigheten om felet beror på att skolan brutit mot skollagstiftningen.

Myndigheten avgör i varje ärende om det finns fog för klagan. Anmälningar som rör kränkningar handläggs av Barn- och elevombudet. Diskriminering innebär att en individ eller en grupp av individer särbehandlas på ett positivt eller negativ sätt som inte har att göra med deras kvalifikationer eller meriter. I vardagligt tal förknippas diskriminering vanligen med negativ särbehandling.

Diskrimineringslagen gäller för arbetsgivare. Det innebär på skolans område att lagen ska förhindra diskriminering av skolans personal. Lagen gäller dessutom för skolan som utbildningsanord- nare: Enligt diskrimineringslagen ska en utbildningsanordnare bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för de elever som deltar i verksamheten, oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning.

Utbildningsanordnaren ska även förebygga och förhindra att något barn utsätts för trakasserier som har samband med ovan nämnda diskrimineringsgrunder. En utbildningsanordnare ska enligt diskrimineringslagen varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för eleverna, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funk- tionshinder eller sexuell läggning, dels förebygga och förhindra trakasserier likabehandlingsplan.

Planen ska innehålla en redo- görelse för vilka av dessa åtgärder som utbildningsanordnaren avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. En redovis- ning av hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i nästa års plan. DO är ansvarig myndighet för att se till att diskrimineringslagen efterlevs.

DO ska i första hand få dem som omfattas av lagen att frivilligt följa den. DO har i vissa fall möjlighet att göra en fram- ställan om vite till Nämnden mot diskriminering. Nämnden är en myndighet med syfte att pröva frågor om vitesföreläggande enligt diskrimineringslagen. I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare och andra skyddsansvariga om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet.

Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare, till exempel regler om skyddsombudens verksam- het. Arbetsmiljön omfattar alla faktorer och förhållanden i arbetet: Arbetsmiljöverket ska se till att lagstiftningen följs.

Huvudmannen för skolan är ansvarig för arbetsmiljön. Skolan är Sveriges största arbetsplats och både elever och anställda har rätt till en bra arbetsmiljö. Med några undantag likställer arbetsmiljö- lagen elever som genomgår utbildning med arbetstagare och kan därmed sägas komplettera skollagen och diskrimineringslagen när det gäller skyddet för eleverna.

Det främst bestämmelserna i arbetsmiljölagstiftningen om kränkningar samt våld och hot som är intressanta ur jämställdhets- synpunkt. Kränkningar eller våld och hot kan i vissa fall vara uttryck för brist på jämställdhet. Om verket inom ramen för tillsynsverksamheten eller på annat sätt får reda på att en arbetsgivare bryter mot lagen eller mot en föreskrift, ska verket se till att bristerna rättas till. I allmänhet får arbetsgivaren då ett inspektionsmeddelande med skriftliga krav på att göra detta inom en viss tid.

Om arbetsgivaren inte följer inspektionsmeddelandet, så kan verket utfärda ett föreläggande att vidta en viss åtgärd, eller ett förbud att använda en viss maskin eller bedriva en viss verksamhet.

Den som bryter mot ett föreläggande eller förbud kan straffas eller påföras ett vite. Arbetsmiljöverket har utfärdat föreskrifter om kränkande särbehandlig i arbetslivet AFS Arbetsmiljöverket får årligen in ca anmälningar om våld, hot eller kränkningar i skolan. Ett skyddsombud på en skola kan stoppa arbetet ifall det inne- bär omedelbar och allvarlig fara för eleverna eller personalen.

Det har förekommit att skolor har stängt av skyddsombud under kor- tare perioder på grund av våld och hot. Från och med årskurs 7 i grundskolan ska eleverna själva delta i skolans arbetsmiljöarbete genom att utse ett elevskyddsombud. Elevskyddsombudet har rätt att delta i skyddskommittémöte även om ombudet där bara har yttranderätt. Elevskyddsombudet har inte rätt att stoppa arbete som bedöms utgöra fara för liv och hälsa,.

Regeringen har angett att jämställdhetsintegrering ska tillämpas inom alla politikområden. Jämställdhetsintegrering syftar till att jämställdhet alltid ska beaktas vid de analyser som föregår politiska beslut. Frågan måste ställas vilka konsekvenser som ett beslut kan få för kvinnor respektive män innan beslutet fattas. Regeringen anser att integrering behövs för att både motverka könsdiskrimine- ring och för att ge en mer jämställd medborgarservice prop.

Särskilda satsningar har genom åren gjorts för att även inkludera kommunerna i arbetet med jämställdhetsintegrering. Exempelvis beslutade regeringen i december om miljoner kronor i stöd till Sveriges Kommuner och Landsting, under perioden — Jämställdhetsintegrering som strategiskt arbetssätt avspeglas i skolans läroplaner se exempelvis ovan om rektorns ansvar för jäm- ställdhet.

I förarbetena till läroplanen betonar regeringen vikten av att bland annat jämställdhetsfrågor inte ska behandlas isolerat, utan integreras i undervisningens olika ämnen prop.

Regeringen har även angett att jämställdhet måste lyftas fram som en pedagogisk fråga som förutsätter grundläggande kunskaper om rådande könsmönster prop. För att ge skolorna stöd i arbetet gav regeringen Myndigheten för skolutveckling i uppdrag att ta fram ett stödmaterial i syfte att sprida lärande exempel om hur skolor arbetar med jämställdhet.

Myndighetens rapport — Hur är det ställt? Frågan om jämställdhet inom utbildningsområdet är inte bara en nationell fråga. Det finns flera internationella konventioner som är bindande alternativt ger vägledning och utgör en referensram för jämställdhetsarbetet i skolan. I Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättig- heterna och de grundläggande friheterna stadgas i artikel 14 ett förbud mot diskriminering på grund av bland annat kön.

Konven- tionen är svensk lag. Utbildning ska vidare syfta till att utveckla den person- liga friheten till fullo. I artikel 2 i samma konvention stadgas att det inte får ske någon åtskillnad som beror på kön. Rätten till utbildning betonas även i FN: I 13 § betonas att utbildningen ska syfta till att till fullo utveckla människans per- sonlighet och insikten om dess värde och att stärka respekten för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. I artikel 10 står det att:.

Konventionsstaterna skall säkerställa avskaffandet, på alla nivåer och inom alla former av utbildning, av stelnade uppfattningar av mans- och kvinnorollerna genom att främja samundervisning och annat slags undervisning som kan bidra till att detta syfte uppnås och särskilt genom att se över läroböcker och läroplanen samt anpassa under- visningsmetoderna. Konventionen om barnets rättigheter Barnkonventionen behand- lar frågan om utbildning i artiklarna 28 och Här står bland annat att:.

Som vi har sett ovan är jämställdhet en fråga som har en tydlig för- ankring i skolans styrdokument. Riksdag eller regering har flera gånger beslutat om särskilda satsningar på jämställdhet i skolan. Nedan nämnde vi några satsningar från de senaste åren. År gav regeringen Skolverket i uppdrag att utbilda pedago- giskt kvalificerade resurspersoner i jämställdhet och genuskunskap prop. Uppdraget att genomföra utbildningen lades på Göteborgs universitet och Umeå universitet.

Det saknas uppgifter om hur många genuspedagoger som utbilda- des totalt sett. I Umeå universitets utvärdering av programmet framhålls att satsningens målsättning med en pedagog per kommun varit för ambitiös, men att själva utbildningen ändå varit lyckad och fram- gångsrik. I utvärderingen förordas kortare kurser eller en satsning på färre deltagare I avhandlingen Den långa vägen till en jämställd gymnasieskola Carlsson-Wahlgren redovisas intervjuer med verksamma genuspedagoger. Genuspedagogerna framhåller att man mött mot- stånd bland annat från skolledare och andra lärare.

Avhandlingen visar även på problem med satsningen som följer av dels komplex- iteten kring genuspedagogik, dels oklarheten om vad genuspeda- gogen skulle arbeta med efter utbildningen. Resurspersonerna har enligt avhandlingen inte använts som det var tänkt i flera kommu- ner. I regleringsbrevet för fick Skolverket i uppdrag att använda högst 5 miljoner kronor till insatser för att stärka flickors själv- förtroende och bland annat ge möjlighet till självförsvarsträning.

Skolverket gav Umeå universitet och Göteborgs universitet i upp- drag att under och fördela medel till olika projekt. I en utvärdering av satsningen från Göteborgs universitet beto- nas fördelarna med de projekt som även innefattar lärarna. Dessa projekt mäktar enligt utvärderingen rubba maktrelationer och mönster. I utvärderingen framhålls att lärarna genom utbildningen blivit medvetna om sin egen betydelse för strukturerna.

Insikterna ger en friare syn på elevers möjligheter och förmågor, vilket i sin. Att projekten skulle innefatta lärarna var dock egentligen inte förenligt med uppdragets intentioner. Delegation för jämställdhet i förskolan arbetade mellan och direktiv Delegationens uppdrag var i korthet att lyfta fram, förstärka och utveckla jämställdhetsarbetet i förskolan.

Delegationen hade även till uppdrag att fördela medel till olika jäm- ställdhetsprojekt inom förskolan. Delegationen drog slutsatsen att det inte var fel på förskolans styrdokument, utan att det var mer kunskap om jämställdhet som behövdes SOU Delegationen betonade främst behovet av insatser för kompetensutveckling och vikten av att lärarutbild- ningen och lärosätena tydligare skulle betona jämställdhet och genusteori. Delegationen föreslog även att Skolverket och Myndigheten för skolutveckling skulle få i uppdrag att ta fram lärande exempel och stödmaterial samt ta fram verktyg för jämställdhetscertificering av förskolor, som en del av kvalitetsarbetet.

Slutligen betonade dele- gationen att Skolverket måste låta jämställdhetsperspektivet genomsyra inspektionsverksamheten. Under fattade regeringen ett antal beslut som rörde jäm- ställdhet i skolan. Efter myndighetens nedlägg- ning i oktober övertogs uppgiften av Skolverket. Uppdraget består av fem delar och innebär huvudsakligen att myndigheten ska genomföra kompetensinsatser för skolans personal kring både generella jämställdhetsfrågor, sex- och samlevnad, hedersrelaterat våld och förtryck samt hälsofrågor.

Totalt avsatte regeringen 84,5 miljoner kronor till myndighetens disposition. Uppdraget ska avrapporteras till Utbildningsdepartementet den 31 december Skolverket och Myndigheten för skolutveckling har tagit fram flera stödmaterial om arbetet med jämställdhet i skolorna.

Exempelvis fick Myndigheten för skolutveckling tillsammans med Svenska Filminstitutet uppdraget att se och diskutera filmen Hip Hip Hora! Den relativt omfattande regleringen av jämställdhet i skolan, och de verktyg som tillhandahålls för att regleringen ska efterlevas, ger uttryck för höga ambitioner.

Skollagstiftningen ställer bland annat krav på att alla elever oavsett kön ska ha lika tillgång till utbildning och på att kränkningar av elever ska förhindras. Även diskrimi- neringslagstiftningen är tillämplig i skolan, och där finns bland annat ett förbud mot kränkningar på grund av kön.

Arbetsmiljölag- stiftningen kan också i vissa fall aktualiseras vid brister i jämställd- het, till exempel vid sexualiserade kränkningar. De formella kraven på jämställdhet är sedan länge tillgodosedda i Sverige — det är i vårt land en självklarhet att flickor och pojkar har samma formella rätt till utbildning.

Men på den reella jäm- ställdhetens område finns en hel del problem i den svenska skolan. Med reell jämställdhet avses här flickors och pojkars möjligheter att i tanke och handling uppfylla sina intressen och ambitioner med skolgången, utan hinder av stereotypa föreställningar om kön.

Skolan ska aktivt uppmuntra elever att våga tänka större och annorlunda kring sina intressen och val, än vad som följer av de traditionella könsmönstren. Bristerna i den reella jämställdheten är av olika slag, mer eller mindre frekventa, och allvarliga på olika sätt. Skolans uppdrag att hävda jämställdhet och individers lika värde ställs i vissa fall inför stora utmaningar.

Det förekommer exempelvis olika former av tvång inom familjens och släktens ramar, som på ett fundamentalt och oacceptabelt sätt begränsar för unga kvinnor och män i deras utbildning och livsval. En fråga som uppmärksammats under senare år är att många elever, framför allt flickor, inte får vara med på lek- tioner om sex och samlevnad eller simundervisning.

Utbildnings- minister Jan Björklund har tillsammans med integrations- och jäm- ställdhetsminister Nyamko Sabuni framhållit att rätten till befrielse. I före- gående kapitel nämns med hänvisning till våra direktiv flera skillna- der mellan flickor och pojkar i skolan: Flickor har i genomsnitt bättre betyg än pojkar, och programvalen till gymnasiet är väldigt könsstereotypa.

Pojkar får mera taltid och uppmärksamhet i sko- lan. Flickor uppger att de är mer stressade, och en större andel unga kvinnor besväras av psykisk ohälsa. Skolans jämställdhetsproblem ställer krav på skolledning, lärare och övrig personal i skolan, och därmed även på regleringen och statens övriga insatser. Vi menar att jämställdhet är ett kunskaps- område, och att detta faktum många gånger förbises.

Erfarna genuspedagoger har vittnat om att en vanlig hållning bland skol- ledare och lärare är att värdegrundsarbetet i skolan är prioriterat, snarare än jämställdhetsarbetet. En vanlig kommentar på landets skolor är: Det är bristen på kunskap som är upphovet till den tyvärr alltför vanliga oförmågan bland skolledare, lärare och annan personal i skolan att upptäcka genusstrukturerna. Detta hindrar inte att viljan och intentionerna på jämställdhetens område många gånger är god.

Givetvis finns det också många skolledare och lärare som är kun- niga och medvetna i genusfrågor. Regleringen av jämställdhet i skolan är bra på många sätt, liksom även många insatser i övrigt på central och lokal nivå. Det finns dock områden där förbättringar behöver göras, inte minst för att öka medvetenheten och kunskaperna om genusfrågorna.

Det är exempelvis få skolor som arbetar med system för kvalitetssäkring av arbetet med genusfrågor och jämställdhet i skolan. Olika former av kvalitetssäkringssystem förefaller vara vanligare inom högskolan. Det finns dock skolor som arbetar aktivt med olika former av kvalitetssäkring för jämställdhet. Här kan exempelvis nämnas att Falu kommun har ett omfattande kompetensutvecklingsprogram i jämställdhet för pedagoger i kommunen. Programmet omfattar timmar, och innehåller såväl teori som praktiska moment.

Syf- tet är bland annat att öka medvetandet om könstillhörighetens betydelse i verksamheten, och att långsiktigt förändra synen på könsroller så att flickor och pojkar går i förskolan och skolan på. När skolledarna plus all pedagogik personal på en skola genomgått utbildningen kan skolan ansöka om jämställdhets- märkning hos en bedömningsgrupp.

Genuspedagogsatsningen från var ambitiös, men erfaren- heterna därefter är inte odelat positiva. Många av dem som genom- gick utbildningen arbetar i dag uppenbarligen inte som genuspeda- goger, och det har vittnat om att en del har mött motstånd från skolledare och andra lärare.

Frågan är hur motståndet mot genus- pedagogerna ska förstås och förklaras? Det kan noteras att skrivningar om jämställdhet saknas i kurs- planer för vissa skolämnen i grundskolan, och av allt att döma i nästan alla programmål och kursplaner för gymnasieskolan. Där- emot innehåller läroplanerna övergripande regler som på olika sätt handlar om vikten av jämställdhet i grundskolan och gymnasie- skolan.

Men i det vardagliga arbetet är det främst kursplanerna som lärarna använder. Som nämnts inledningsvis pågår ett arbete med att se över styrdokumenten för skolan. I propositionen föreslås samlade läroplaner för respektive skolform som ska innehålla sko- lans värdegrund och uppdrag, övergripande mål och riktlinjer samt kursplaner prop. Vi utgår från att den nya ordningen med samlade styrdokument kommer att innebära att läroplanerna, och de skrivningar om jämställdhet som finns där, i större utsträckning blir lästa och använda i vardagen av lärare och skolled- ningar.

Vi vill samtidigt understryka vikten av att målen om jäm- ställdhet lyfts fram på ett tydligt sätt i de nya styrdokumenten. Avslutningsvis i detta kapitel formuleras en övergripande fråga, som vi tycker är värd att diskutera. Frågan ges ytterligare bränsle i de fortsatta kapitlen, vartefter könsskillnaderna i skolan redovisas närmare: Är statens regler och insatser i övrigt för jämställdhet i skolan tillräckliga för att skolans jämställdhetsmål ska uppnås?

Detta kapitel behandlar förändringar från början av talet och framåt av villkor, förhållningssätt och agerande för flickor och unga kvinnor samt pojkar och unga män. Kapitlet handlar alltså inte om skolan utan om det omgivande samhället, men tjänar som en bak- grund till kapitlen om jämställdheten i skolan. Tidsperioden för jämförelsen är vald med hänsyn till att direktiven anger åren — som jämförelseperiod. Kapitlet handlar mest om tonåringarna. Tonåringarna vid början av talet var födda på talet.

I dag är talisterna i tonåren. I delar handlar kapitlet även om unga vuxna, som just har passerat tonårstiden. Vi ska snart komma in på mer specifika förändringar för flickor och pojkar under den aktuella perioden. Men först beskriver vi några aspekter av samhällsutvecklingen, som uppenbart har betydelse för ungdomsgenerationerna. Det handlar om att vi fått en nytt medieklimat. Det handlar också om att talskrisen och den efterföljande strukturomvandlingen har gett nya villkor och möjligheter för arbete och utbildning, men även medfört en ökad utslagning från arbetsmarknaden.

Användningen av mobiltelefoner ökade kraftigt i takt med att telefonerna blev mindre och bättre. Den nya 3G-tekniken som introducerades på talet innebar att nya tjänster för mobiltelefonin kunde introduceras. En liknande utveckling har skett med internet.

Genom intro- duktionen av World Wide Web möjliggjordes hemsidor; den första hemsidan skapades När sedan datorerna blev bättre och bred- band ersatte modemuppkopplingar utvecklades nya tjänster mycket snabbt. Internetanvändningen har alltså ökat markant. Den nya tekniken har gett upphov till nya digitala mötesplatser.

En typ av forum fungerar som portaler där personer kan mötas och utbyta tankar utan att fysiskt behöva träffas, såsom exempelvis Facebook. En annan typ av mötesplatser på nätet utgör de så kallade MMOG-spelen massively multiplayer online game där mängder av personer samtidigt kan delta i samma äventyr.

Det kanske mest kända av alla MMOG-spel är World of Warcraft, som lanserades och i dag har uppemot 12 miljoner spelare. Genom internet kan vem som helst skapa egna hemsidor och bloggar på nätet. Material så som egna texter, musik, filmer och fotografier kan publiceras och spridas på ett sätt som tidigare inte var möjligt.

Ytterligare ett exempel som ligger nära i tiden är Facebook, som grundades och som fem år senare har miljoner användare. Bloggar har de senaste åren blivit mycket populära och feno- menet har vuxit lavinartat. Bloggandet är starkt köns- bundet. Det huvudsakliga innehållet i de mest populära bloggarna är frågor som rör mode och skönhet. Avståndet mellan länderna upplevs som kortare i dag än för ett par decennier sedan, tack vare den nya kommunikationsteknologin som underlättar överföringen av material för ungdomars identitets- och kulturskapande, och möjliggör en gemenskap som är obero- ende av geografiska avstånd.

Ungdomars livsstilar anses alltmer likna varandra världen över. Många ungdomsstilar importeras från den anglosaxiska kulturen, företrädesvis från USA och Stor- britannien. Även TV-mediet har utvecklats och förändrats: Den nya teve- genren Reality-TV, med de så kallade dokusåporna, fick sitt genombrott under talet. Dokusåpa är som namnet anger en blandning av såpopera och dokumentär.

Ett antal personer placeras i en speciell miljö, ofta med element som provocerar fram intriger, konflikter och romantik. Kameran bevittnar allt som händer, även det mest privata.

Genren fick sitt stora uppsving i Sverige genom produk- tionen Expedition Robinson, som började sändas Flera av de mest omskrivna personerna under tidsperioden är mest kända för medverkan i olika TV-produktioner.

Viljan att bli känd och synliggjord är viktig i vår tid. Dokusåporna förknippas ofta med stereotypa könsroller. I Sverige inleddes talet med en allvarlig ekonomisk kris som ledde till att mer än vart tionde jobb försvann. Unga vuxna, som inte hunnit etablera sig på arbetsmarknaden, fick mycket lägre sysselsätt- ningsnivå och högre arbetslöshet än jämnåriga på och talet. Därefter skedde i takt med den gynnsamma ekonomiska utveck- lingen från senare delen av talet en viss återhämtning.

Nu faller sysselsättningen återigen i spåren av den internationella finanskrisen. Ungdomarna hör till de värst drabbade. Från till minskade antalet förvärvsarbetande i åldrarna 15—24 år från till — en dramatisk minsk- ning. Många ungdomar har under senare år valt att studera vidare i stället för att riskera arbetslöshet.

I gruppen 20—24 år har till exempel andelen studerande fördubblats mellan och SOU Medlemskapet i den Europeiska Unionen innebär större möjligheter för svenskar att arbeta och studera i Europa. Genom utvidgningarna och består i dag den Europeiska Unionen av 27 länder med nästan miljoner invånare. Den ökade globaliseringen ger ungdomar en större möjlighet att välja att studera och arbeta i andra länder, men leder också till nya krav på utbildning, språkkun- skaper och kulturell förståelse.

Svenskarna har under senare årtionden blivit mer välutbildade. En större andel av befolkningen har numera en eftergymnasial utbildning. Inom allt fler sektorer krävs i praktiken en eftergymn- asial utbildning för att få ett jobb. Det blir därmed svårare att kon- kurrera på arbetsmarknaden för ungdomar som saknar efter- gymnasial utbildning. Till de viktigare förändringarna på skolans område under talet hör ökade möjligheter att skapa profilerad utbildning inom den kommunala skolan och att inrätta fristående skolor.

Tid, stress och utbrändhet är begrepp som fått stor uppmärk- samhet under senare år. Inför valrörelsen lanserade TCO begreppet livspussel, ett ord som i dag ger över 68 träffar på Google. Känslan att inte räcka till — svårigheten att kombinera ett familjeliv med ett arbetsliv, är ett ofta uppmärksammat problem. Antalet individer som uppbär ersättning från socialförsäkringen till följd av utmattning eller utbrändhet, har ökat kraftigt från mitten av talet, och kvinnor drabbas i större utsträckning än män.

Flera undersökningar har visat att kvinnors stresskurvor pekar uppåt efter arbetsdagens slut, medan mäns pekar nedåt. De flesta ungdomar mår bra. Men psykiska problem har blivit avse- värt vanligare bland ungdomar under de senaste två decennierna.

Psykiska problem har ökat. Ökningen förefaller vara fortsättningen på en trend som började redan vid andra världskrigets slut SOU Andelen 20—24 åringar som vårdats på sjukhus för depression dub- blerades mellan och , både bland kvinnor och män. I åldern 16—19 år är det nu fyra gånger så vanligt med sådan vård. Andelen ungdomar som gör självmordsförsök har också ökat kraftigt.

Däremot har inte antalet fullbordade självmord ökat från till , varken bland kvinnor eller män. Självmordsförsök bland ungdomar är tre gånger så vanligt bland kvinnor som bland män.

År begick kvinnor och män i åldrarna upp till 44 år självmord. Homo- och bisexuella personer har betydligt sämre hälsa än övriga befolkningen. Självmordstankar och självmordsförsök är dubbelt så vanligt bland homo- och bisexuella Socialstyrelsen Folkhälsoinstitut har genomfört återkommande enkätstudier där man frågat barn om hur de trivs med livet just nu. I alla åldrar var det dock en större andel flickor som upplevde att de inte trivdes så bra. För pojkar är det mindre skillnader mellan åren.

Övervikt och fetma har blivit vanligare bland ungdomar. Öknings- takten var snabbast under första halvan av talet. Uppgifterna baseras på egenrapportering, vilket sannolikt innebär en viss underskattning. Bland unga kvinnor var det lika vanligt med undervikt som övervikt —, men bland unga män var övervikt fyra gånger vanligare än undervikt Social- styrelsen Flickor är missnöjda med sina kroppar i större utsträckning än pojkar. Exempelvis anser dubbelt så många flickor som pojkar i årskurs 9 att det är för tjocka.

Ätstörningar är betydligt vanligare bland flickor och unga kvin- nor än bland pojkar och unga män. Andelen flickor som vårdas för anorexi har tredubblats sedan , samtidigt som dödligheten har minskat drastiskt. Sömnen har central betydelse för den bio- logiska återhämtningen och därmed också för den fysiska och psykiska hälsan. Det finns inga svenska undersökningar som visar om ungdomars sömnvanor har ändrats eller inte.

Men en studie visar att finska ung- domar sover mindre nu än förr. Antagligen går även svenska ung- domar till sängs senare på kvällen. Socialstyrelsen påpekar att undersökningar visar att ungdomar numera gör mer av det mesta. TV-tittandet tycks öka, liksom dator- och Internetanvändningen. Samtidigt ökar andelen ungdomar som är fysiskt aktiva, andelen som känner sig duktiga i skolan och andelen ungdomar som träffar släktingar, vänner eller bekanta flera gånger i veckan.

Det är svårt att avgöra om dessa förändringar enbart innebär ett rikare liv eller om det också får negativa konsekvenser. En möjlig konsekvens är att sömnen påverkas negativt. Ungdomsstyrelsen har sammanställt statistik som rör ungas lev- nadsvillkor i åldrarna 16—24 år. Av publikationen framgår att pojkar är överviktiga i större utsträckning än flickor. Vidare framgår att pojkar har ett mer riskabelt spelbeteende och snusar i större utsträckning än flickor. Däremot röker flickor i större utsträck- ning.

Flickors alkoholkonsumtion räknas i undersökningen som riskabel vid en lägre nivå Andelen unga som konsumerar alkohol har minskat. Det är något fler flickor än pojkar som kon- sumerar alkohol. Även bland gymnasieungdomar har andelen alko- holkonsumenter minskat. Minskningen är dock mindre för dessa ungdomar.

På gymnasiet finns inga könsskillnader när det gäller andelen ungdomar som konsumerar alkohol CAN Rädda barnen har via en enkät till 3 ungdomar i åldern 17—18 år undersökt hur vanligt det är att ungdomar rymmer eller kastas ut från sina hem.

Det är betydligt fler flickor stycken än pojkar stycken som har rymt eller blivit utkast- ade. Det finns ett samband mellan hur familjesammansättningen ser ut och risken att drabbas. Bor ungdomen med bara en förälder är risken att drabbas 2,5 gånger högre än för den som bor med båda. Flickors och pojkars villkor, förhållningssätt och agerande i samhället SOU Det van- ligaste problemet i hemmet var bråk med föräldrar och det vanlig- aste personliga problemet var att man inte var accepterad för sin livsstil Sjöblom och Högdin Alla hushållstyper har fått en förbättrad ekonomisk situation sedan talets början.

Hushåll med ensamstående föräldrar har dock haft den sämsta ekonomiska utvecklingen. Inkomstutvecklingen har alltså varit sämst för gruppen barn som lever med en ensamstående förälder. De familjer som ekonomiskt sett har det allra sämst har rätt till för- sörjningsstöd i form av ekonomiskt bistånd som i vardagligt tal kallas socialbidrag.

Då var det fortfarande närmare 70 hushåll med barn som fick ekonomiskt bistånd. Fram till att barnen är 15 år är det vanligare med månadspeng och därefter minskar månads- pengen till förmån för att barnet själv får använda studiebidraget. Den genomsnittliga månadspengen är högre för flickor än pojkar i samtliga åldrar undersökningen sträcker sig från åringar till åringar. När det gäller samtliga inkomster som ungdomarna har att röra sig med, det vill säga studiebidrag, månadspeng, arbete och andra inkomster, så finns det en tydlig skillnad mellan könen — pojkar har mer pengar att röra sig med.

Skillnaden beror till stor del på att fler pojkar än flickor börjar arbeta direkt efter skolan Institutet för privatekonomi Andelen som med svenska mått räknas som fattiga bland ungdomar i åldern 16—24 år som inte bor kvar i föräldrahemmet har nästan fördubblats från år till Hela ökningen inträffar efter år — Detta är sannolikt en under- skattning av förändringen eftersom ungdomar som bor kvar i för- äldrahemmet inte ingår i denna statistik och denna grupp sannolikt har ökat sedan Den ogynnsamma utvecklingen i ungdoms- gruppen kan sannolikt tillskrivas minskad förvärvsfrekvens i ålders- gruppen SOU SCB kartlägger fortlöpande trångboddheten i Sverige.

Ett hushåll med barn definieras som trångbott om barnen saknar var sitt eget rum. Relativt få hushåll där föräldrarna sammanbor är trångbodda. Däremot är det vanligt att ensamstående med barn bor trångbott. Andelen har dessutom ökat markant sedan slutet av talet. För unga vuxna är en egen bostad en viktig del av etableringen i vuxenvärlden. Ungdomar bor kvar hos föräldrarna i betydligt större omfattning än tidigare.

Andelen ungdomar i åldern 21—25 år som etablerat sig på bostadsmarknaden sjönk kraftigt mellan åren och I början av talet hade omkring hälften av ung- domarna i åldrarna 21—25 år etablerat sig på bostadsmarknaden i landets tillväxtregioner. År hade andelen i Stockholms- regionen nästan halverats SOU Ungdomsarbetslösheten mätt som andel av befolkningen i åldrarna 18—24 år har för både kvinnor och män har minskat kraftigt under perioden — I maj var 34 ungdomar i åldrarna 18—24 arbets- lösa.

Eftersom många varsel inte har lett till arbetslös- het ännu så kan siffran förväntas öka Arbetsförmedlingens webb- plats. Arbetslösheten kan mätas på olika sätt: I en rapport från Arbetsförmedlingen beskrivs att Sverige hör till de länder som har högst ungdomsarbetslöshet inom EU 15—24 år.

Konsultföretaget Kairos Future har via Lunarstorm och Bild- dagboken frågat 19 ungdomar mellan 15 och 19 år talister om de fem största orosmolnen och de fem vanligaste drömmarna. Den största oron är att inte få ett jobb, och den största drömmen är att få ett bra jobb.

Nedan redovisas uppgifterna om de fem största orosmolnen upp- delat efter kön. Kairos Future, Min bild av drömsamhället. Barnombudsmannen har frågat barn vad de helst gör på sin fritid.

Pojkar betonar i större uträckning vikten av att hålla kroppen i trim, medan flickor i större utsträckning anger att de vill mysa hemma. Det finns ingen större skillnad mellan de äldre respektive de yngre barnen i undersökningen En liknande fråga har ställts av Medierådet. I den senaste undersökningen är statistiken könsuppdelad. I princip all kulturkonsumtion har minskat från den första undersökningen, med undantag från teater- besök. Besök på bibliotek och museum har minskat mest Pojkar spelar musikinstrument i högre utsträckning än flickor.

Däremot är flickor i majoritet när det gäller andra former av eget utövande av fritidsaktiviteter. Ungdomar är i stor utsträckning uppkopplade på nätet. Medierådet har kartlagt vad unga gör på nätet, och här finns det påtaglig skill- nad mellan könen. Flickor använder nätet till att kommunicera med andra, det vill säga till att chatta och meja, i högre utsträckning samt till att vara på sajter som till exempel Lunarstorm.

Pojkar använder nätet för att titta på klipp och framför allt för att spela spel En problematisk aspekt är att ungdomar i större utsträckning än äldre verkar ge upp sitt privatliv utan att förstå konsekvenserna av detta. Material som enkelt postas på nätet, som en bild, kan snabbt kopieras i tusentals och spridas.

Medierådet har inom ramen för sitt uppdrag tagit fram stödmaterial till både för- äldrar och barn om dessa frågor. Medierådet har även frågat vilka spel unga väljer att spela. Även här finns det tydliga skillnader mellan flickor och pojkar. Det populäraste spelet bland flickor är Sims2, som går ut att skapa en digital person som man sedan i spelet följer genom livet.

De popu- läraste spelen hos pojkarna är World of Warcraft och Counter- Strike. Frida Tilly, 27, har spelat dataspel sedan hon var 12 år gammal. Från klassiker som Pacman och Doom, till dagens onlinespel med en lång period i det som då ansågs vara det mest våldsamma och förråande som fanns: I CS spelade hon i damlandslaget och det är just för att tala kön och dataspel vi träffas. Hon har också skrivit en uppsats om hur man gör kön i World of Warcraft, världens största online-spel.

Det kan beskrivas som en blandning av äventyrsspel och rollspel, där man både utgör uppdrag och strider och umgås med andra spelare. Om vi börjar med CS beskrevs det ofta som det värsta och grabbigaste man kunde göra. När man spelar handlar det i stället mer om taktik och om lagkänslan, om kompisskapet. Man spelar ju i lag, och man umgås verkligen intensivt. Många tonårskillar blev provocerade.

Då var det heller nästan inga tjejer som spelade. Särskilt jobbigt tyckte de att det var när det visade sig att jag faktiskt var bra! Men som tjej får man alltid hör att ens misstag beror på att man är tjej, medan killar har större marginaler.

Det är precis som i livet i övrigt, alltså. Men det är nog också just för att man riskerar mer kritik om det blir fel som tjej. Det tog ett tag innan det släppte för mig också, innan jag slutade vara rädd för att göra bort mig. Det är större åldersspridning också, från tonåringar till åriga hemmafruar. Hon är mer en karaktär som jag identifierar mig med, hon har samma humor som jag, hon är som en fantasyversion av mig.

Jag kunde mer rycka på axlarna åt andra spelare och hålla mig till mitt. Jag kunde enklare strunta i att hjälpa folk. En kompis till mig har berättat samma sak om när hon började spela en manlig karak- tär.

Andra spelare hjälper dem mer. Vissa talar också om det rent estetiska, att man har en snygg tjejavatar att titta på. Det finns mer utrymme för personlighet i de manliga avatarerna, rent utseendemässigt. Det är en fördel med att swappa som tjej.

Enlig Nick Yee, som forskat kring bland annat genderswapping i onlinespel, får den som gjort ett sådant byte ofta en djupare förståelse för könsstrukturer. Män som spelar kvinnor får upp- leva att bli bättre behandlade samtidigt som de också ses som svagare. Kvinnor som spelar män upplever däremot behovet av att ständigt visa sig stark och kapabel.

Trots att det kanske är ett troll! Men det förändras snabbt. De stereotypa uppfattningar som finns i samhället följer med, men i takt med att de förändras, och i takt med att fler tjejer spelar, så blir det mycket bättre.

De äldre spelen är nästan alltid sämre. Man kan prova kön, man kan prova bete- enden. Man kan välja att vara anonym. Och man får ut lika mycket av det som av det mer traditionella föreningslivet.

Sär- skilt för pojkar tror jag att det är det otroligt utvecklande, för de lär sig typiskt kvinnliga saker, som att samarbeta, uppföra sig väl, organisera saker.

I WoW blir den som inte hjälper till och som är otrevlig utstött efter ett tag. Arbetsgivare borde titta efter sånt på folks CVn och jag är övertygad om att det kommer. Det är ju som att driva ett rätt stort företag, man måste medla i kon- flikter, planera framåt, hålla ihop gruppen, peppa osv. Det krävs mycket klassiska ledaregenskaper för att klara något sådant. Det finns spel som faktiskt bara bör spelas av vuxna.

Men för att kunna göra det på ett bra sätt måste föräldrarna också förstå spelen och helst testa att spela själva. Ungdomsstyrelsen har redovisat ungdomars deltagande i för- eningslivet. Det finns inga större skillnader mellan könen när det gäller medlemsgrad eller aktivitetsgrad. Pojkarna framstår dock som föreningsaktiva i något högre grad Det är numera få unga som är aktiva i något av de politiska ungdoms- förbunden.

År fanns det 14 medlemmar mellan 7 och 25 år i ungdomsförbunden till riksdagspartierna. Inga uppgifter finns över medlemstalen i Ung Vänster och Liberala ungdomsförbundet. Av de tio största för-. Valdeltagandet för förstagångsväljare har varierat över tid. Vid de två senare valen har unga kvinnor i större utsträckning än unga män valt att rösta. Valdeltagandet bland förstagångsväljare är lägre än för valmanskåren i stort.

I samband med de senaste allmänna valen har skolval genomförts. Resultaten av skolvalen visar att det finns skillnader i skolungdom- arnas partisympatier jämfört med i de allmänna valen. Exempelvis kan nämnas att resultatet av skolvalet gav en större majoritet för allianspartierna än vad som var fallet i riksdagsvalet.

På motsvarande sätt gav skolvalet en större vänstermajoritet än vad som blev fallet i riksdagsvalet detta år. Statistiken är inte könsuppdelad. Under valet till Europarlamentet var Piratpartiet det starkaste partiet bland de unga väljarna. Enligt SCB är det vanligaste sättet för ungdomar att påverka samhället att använda sin konsumentmakt. Det näst vanligaste är att manifestera sina åsikter genom att bära olika märken eller sym- boler.

Flickor är mer aktiva än vad pojkar är i de flesta av de aktivi- teter som behandlas i undersökningen SCB: En större andel män än kvinnor lagförs för brott. Bland de yngre som lagförs, i åldrarna 15—17 år, är dock skillnaden mellan kvinnor och män mindre, även om andelen män är betydligt större även i denna åldersgrupp BRÅ: BRÅ har även genomfört så kallade självdeklarationsundersök- ningar där skolelever i årskurs 9 intervjuats om attityder till brott.

En fråga är vilka brott som eleverna i årskurs 9 har begått under de senaste 12 månaderna. Av resultatet går att utläsa att fler pojkar än flickor begår brott. Vidare går det även att se att brottsligheten minskat under tioårsperioden, för båda könen och inom alla områden, uti- från självskattningen BRÅ har även frågat om eleverna har blivit utsatta för brott. Pojkar utsätts i större utsträckning för stölder och grövre våld än vad flickor gör. Dessa brott minskar inte nämnvärt över tid.

När det gäller hot så är flickor i majoritet. Med Grövre våld, avses här grov misshandel samt försök till och fullbordat dödligt våld. Ungdomar har fått en mer liberal attityd till tillfälliga sexuella kon- takter.

Det är vanligare att man har samlag första kvällen med en ny bekantskap och det är också vanligare att inte använda kondom Socialstyrelsen Gränserna mellan homo- och heterosexualitet förefaller vara mer flytande än tidigare. En relativt hög andel av både kvinnor och män uppger att de haft cybersex med personer av båda könen: Detta anses tyda på att anonymiteten som internet ger leder till att fler vågar experimentera med sin sexualitet.

Andelen unga som haft samlag första kvällen har ökat både för män och kvinnor och i samtliga åldersgrupper, under perioden till Dessutom har även antal samlagspartner ökat. Ändrade sexualvanor bland ungdomar är sannolikt förklaringen till att sjukdomar som gonorré. De flesta elever i Sverige har vad som betecknas som en tolerant inställning till människor som på grund av sitt ursprung eller sin sexuella läggning kan uppfattas som annorlunda. Flickor är mer toleranta än pojkar till muslimer, judar och homosexuella.

Skill- naden är störst i fråga om inställningen till homosexuella, där poj- kar är mer tveksamma och intoleranta Forum för levande historia, BRÅ Synen på homosexuella har blivit mera tillåtande, både bland unga kvinnor och unga män, under perioden till , enligt Folk- hälsoinstitutet.

Undersökningen bekräftar bilden att det finns en tydlig könsskillnad i materialet: Jag fick inte ens något betyg på uppsatsen, läraren lämnade tillbaka den utan kommentarer. Timo är den första som sätter sig vid mitt bord i ena hörnet av RFSL: Det är den enda i sitt slag i landet och ligger i anslutning till RFSL: Egalia riktar sig till HBT-ungdomar mellan 13 och 19 år och jag hänger här en kväll för att prata med dem lite om hur de har upplevt sin skolgång.

Timo är både H och T i den där akronymen, född som flicka betraktar han sig i dag som manlig homosexuell. Han säger att han inte fått någon som helst hjälp från skolan i att komma fram till det.

Jag visste inte ens att det fanns förrän jag började söka själv på nätet. Hela sitt liv har han känt sig konstig och utanför. Efter ett tag kommer fler och sätter sig.

Angel, Erik och Daniel känner varann och har liknande om än olika allvarliga erfarenheter av utfrysning och mobbning. Särskilt har de upplevt att andra killar inte tål killar som är för feminina. De talar om en homofob jargong, om bögskämt, om lärare som inte orkar ta i det. Bara för att jag är mobbad så betyder inte det att allting som alla säger eller gör riktar sig mot mig, säger Angel, som sedan berättar om ett helt liv i upp- levt utanförskap.

Ytligt sett borde han ha haft alla chanser. Han är som tagen från hjälterollen i vilken tonårsfilm som helst, vacker, charmig, vältalig. Ändå har denne åring gått genom hela sitt skolliv i den fasta för- vissningen att det inte finns någon chans att kunna passa in. Då blev det bättre ett litet tag. Sedan efter ett byte till en större skola där en del av hans gamla plågoandar gick började mobbningen igen.

Erik går i dag på musikgymnasium och där är det lättare att smälta in trots att man egentligen inte gör det. Ändå är det fortfarande besvärligt. Han trivs inte i sin maskulinitet och ville verkligen inte vara stjärn- gosse i skolans Lucia-tåg. Kunde han inte få hoppa över struten och bara gå i vitt linne? Nej, svarade hans mentor på skolan, det blir för besvärligt om alla ska kunna byta. Ändå har han sällan använt sig av den utvägen.

Studier av ameri- kansk skola visar att HBT-ungdomar ofta skolkar och hoppar av skolan för att de inte orkar med pressen. Här på Egalia berättar Angel om hur han ofta stannar hemma, eller ligger i sängen hela dagen och går på sista lektionen bara. Han har inte fullständiga betyg. Jag vill bara att det ska ta slut. Folk tyckte att jag var äcklig. Det finns solskenshistorier också.

Julia, som är lesbisk, går på en som hon tycker helt fantastisk skola. Och vi har två öppet homosexuella lärare. Det finns faktiskt inga problem alls.

I detta kapitel har förändringar behandlats av villkor, förhållnings- sätt och agerande för flickor och unga kvinnor samt pojkar och unga män, i huvudsak från början av talet och framåt. Här sammanfattas några av de största förändringarna. Nu som tidigare är det fler flickorna än pojkar som mår dåligt.

Orsakerna till den ökande förekomsten av psykiska problem är inte kända, men en liknande utveckling finns även i flera jämförbara länder. Ungdomar som har svårigheter i skolan är särskilt utsatta. Men även ungdomar som presterar väl i skolan kan känna en oro efter- som det även krävs höga betyg för att komma in på många utbild- ningar efter grundskolan eller gymnasiet. Flickors kroppsbild och självkänsla försämras i samband med puberteten. Många ungdomar är aktiva socialt och deltar i olika aktiviteter, samtidigt som skolan ska skötas.

Det finns indikationer på att ung- domarna sover för lite, något som i så fall kan ge upphov till stress- reaktioner. Att den psykiska ohälsan har ökat är paradoxalt. Det bör noteras att skillnader över tid i psykisk ohälsa och upplevd stress kan uttrycka för- skjutningar i värderingar eller förväntningar, och därmed inte nöd- vändigtvis behöver spegla faktiska förändringar i livsvillkor.

Begreppet används ibland för att beskriva ett tillstånd som följer av traum- atiska upplevelser i livet. Stress kan också användas allmänt användas som synonym för att må dåligt. Stress används också som synonym för exempelvis jäkt eller rädsla för att inte hinna med. En fysiologisk stressreaktion innebär att kroppens energi- förråd mobiliseras, inför en arbetsuppgifter eller anspänning av något slag.

Utvecklingen av internet, mobiltelefoni och TV-medier har under loppet av 20 år påverkat ungdomars levnadsvanor, kulturskapande och värderingar. Utvecklingen av nya medier och kommunikations- vägar har gett stora möjligheter.

Flickor kom- municerar med andra, det vill säga till att chatta och mejla, i högre utsträckning samt är på sajter som till exempel Bilddagboken, eller Facebook. Pojkar använder i större utsträckning nätet för att spela spel och titta på klipp.

Nätet kan också användas för mobbning, trakasserier och sexu- ella övergrepp. Det är vanligare att man har samlag första kvällen med en ny bekantskap och det är också vanligare att inte använda kondom.

Ändrade sexualvanor bland ungdomar är sannolikt förklaringen till att sjukdomar som gonorré och framför allt klamydia har ökat kraftigt sedan början av talet. I det föregående kapitlet har vi beskrivit flickors och pojkars vardag utanför skolan. Nu är det tid att vända blicken mot klassrum, skol- gårdar och korridorer.

I det här kapitlet ska vi beskriva vardagen i skolan och belysa könsskillnader ur ett elevperspektiv. Skolverket gör återkommande undersökningar av elevernas atti- tyder till skolan. Dessa undersökningar visar att svenska elever trivs i skolan i dag Eleverna i årskurs 4—6 uppger att det de trivs bäst med är de andra eleverna, men de trivs även med lärarna och skolarbetet. Även i årskurs 7—9 och i gymnasiet trivs eleverna bäst med sina klasskompisar, men det är också en stor andel som uppger att de trivs med själva skolan de går i.

När eleverna i årskurs 7—9 och i gymnasiet tillfrågas om hur de trivs med lärarna och skolar- betet är siffrorna något lägre än för de yngre eleverna, men eleverna verkar dock ha stort förtroende för sina lärare:

KNULLRESOR GAY WARSAW VIP ESCORT